När det borde vara vi som knackar på deras dörr...

(OM du inte kan läsa hela mailet i din inbox, kan du läsa det online. Klicka på “Read online” uppe i högra hörnet.)

✨ Varför är det barn som ber om godis?

Så var påsken till ända, och alla choklad ägg är slut…

Jag pratade med grannens barn på påskafton, sådär i förbifarten som man gör när man ändå möts, och jag frågade om de varit ute och påskat – du vet, klätt ut sig, ritat något snabbt på ett A4 och gått runt med godispåse i högsta hugg.
Men nej, det hade de inte.
"Vi är för stora för det", sa de. "Vi går ju på mellanstadiet."

Det var inte sagt med något särskilt allvar, bara som ett konstaterande – ungefär som man säger att man inte längre åker pulka.

Men det satte igång en tanke jag inte riktigt blivit av med.

För det är ju egentligen ganska bakvänt, när man tänker efter, att det är barn som går runt och ber om något de inte behöver – medan de som faktiskt skulle behöva något, de får inte ens vara med i traditionen.

Tanken följde med mig till igår när jag såg en äldre kvinna sitta på en parkbänk.

Hon hade en sån där klassisk matkasse från butiken – du vet, inte fylld till bredden, men nog för att klara veckan. Hon såg varken ledsen ut, eller ensam utan hon såg disciplinerad ut…

Som någon som lärt sig att inte be om mer än hon behöver.

Jag tänkte: vi lever i ett land där man gärna knackar på för att be om godis, men där det nästan är en skymf att be om en middag.
Vi hyllar självständighet så till den grad att vi glömt hur man delar.

Tänk om påsken istället vore ett tillfälle för de som burit livet längst att få komma med råd – inte för att predika, utan för att växla det mot något litet. En gryta, en stund, en bok eller kanske ett leende.

Men vi gör inte så…vi är för ordentliga eller kanske helt enkelt har glömt hur det är att dela med sig, till de som inget säger...

Men ibland, när något skapas ur hjärtat och inte ur krav, då känns det ändå rätt att ge.

Inte för att någon knackat på – utan för att det finns något att dela.

Så denna vecka delar jag med mitt hjärta - till dig:

Veckans Nyckel – Olga & en Port Inåt

Ett plagg som känns som helg hela veckan, en bok du inte valt själv men som vet precis vad du behöver höra, och något litet extra som inte finns i någon annan kategori.
Det är min gåva till dig, eller till någon du vill ge vidare till…

Nytt i shoppen!

Under påskhelgen har vi även byggt om i shoppen! Du hittar nu nya skatter och nya paket. Vad sägs om veckans klipp? Ett designtyg till Skattpris!

📍 På lördag är Skattkammaren i Falkenberg öppen!
Vi ses där mellan kl. 11–14 hela april. Adressen? Servicevägen 20P - följ ballongerna!

På lördag dukar vi upp något helt nytt i Skattkammaren – ett presentbord fullt av vintageprylar, kuriositeter och magiska ting som väntar på att få nya hem.

Handla för 300 kr och välj en gåva från bordet.
Handla för 600 kr – ta två.
900 kr? Ja, du fattar...

Det här är vårt sätt att rensa plats för nya skatter – och fira dig som kommer hit, stöttar det lilla och vågar skapa med hjärtat. Alla ting på bordet har levt ett liv – nu kanske de får bli en del av ditt?

Vill du hellre komma en annan dag i lugn och ro?
💫 Boka din privattid → HÄR

Vi ses i Skattkammaren.
Det var allt för idag.
Men magin fortsätter… ✨

Vi hörs snart igen – och tills dess önskar jag dig en fortsatt magisk dag! 🌸

Gwenn Gunilla