Direkt från flyttkaoset!

(OM du inte kan läsa hela mailet i din inbox, kan du läsa det online. Klicka på “Read online” uppe i högra hörnet.)

✨ Nu är goda råd inte billiga längre…

För 14-dagar sedan skickade jag förra vecko brevet, som då var ett månadsbrev.

Jag har insett att jag kan inte skriva på beställning, eller när jag egentligen ska - det får bli när andan faller på…

Idag är en sådan dag, mellan flyttlassen.

I morse när jag stod och skulle packa ner mina gummistövlar forsade ett minne in… Ett minne när jag gick med gummistövlar som inte var höga nog, utan vattnet forsade in.

Vi bodde i Indien, året var 1992 och dagen var den 10 september. Jag hade bott där i nästan en och en halv månad och min man han jobbade hela dagarna, så jag var hemma och “lallade” runt i väntan på att få ett jobb.

Just denna dag regnade det ofantligt mycket. “Gubben” skulle komma hem, men ingen kom… Så jag beslöt att gå över gatan till grannen och höra om hennes man hade kommit hem.

När jag öppnade dörren såg jag att vattnet forsade över gatan mellan oss, men jag hade gummistövlar så jag tänkte “det är lugnt”. Men icke sa Nicke, vattnet gick upp till knäna och in i mina stövlar.

Men jag gick och knackade på och hon hade just fått meddelande att våra män satt fast mellan två “slider”. Vad är då en slide? Det är när jordskred har gått så att bergsvägen har försvunnit… De satt fast mellan två jordskred, men lyckades efter ett par timmar, gående till fots, ta sig hem.

Vi gick bort till floden och bevittnade hur hela bostadshus gled ner i floden. Allt var kaos.

Så tillbaka till 2025 och vårt kaos med flytten. Vi har som tur är fått nyckeln till nya lyan, så vi kan köra kartonger varje kväll. 2 lass i lilla bilen med 6 lådor. Men, det känns inte som att vår nuvarande bostad blir tommare… Herregud, hur mycket grejer kan man samla på sig egentligen?

Lagom till flyttkaoset fick Facebook för sig att stänga av min Marketplace, så tippen blir inte så glad när väl det lasset går.

Som jag skrev i förra mailet, ja - det är i tornet som allt rasar. Men inget ont som inte har något gott med sig!

Nu har några dagar passerat sedan jag skrev ovanstående… Flyttlasset har gått, och det är småplock samt Röda Korset som ska hämta resten.

I gårkväll kom ryggskottet från helvetet, och idag stapplar jag runt som en krympling. Det spelar ingen roll om jag sitter, står eller ligger, för smärtan är likadan. Nya lyan är i komplett kaos. Jag som hade planerat flytten så smart…

I morse när jag stapplade upp och skulle klä på mig rena kläder (efter 5 dagars flyttdamm) så upptäckte jag att de kläder som skulle till insamlingen var kvar hos mig, och mina kläder jag skulle behålla var spårlöst försvunna… Ibland är det tur att man har ett klädlager!

I förra mailet skrev jag om hur de flesta har blivit skadade i vårt sätt att se på kläder. Vi har lärt oss att vardagsplagg ska kosta så lite som möjligt, samtidigt som vi utan att blinka kan lägga tusenlappar på en festklänning vi använder en gång. En kofta för 150 kronor känns som ett kap – tills vi kastar den efter ett halvår. Två köp på ett år: 300 kronor i soptunnan.

Hade vi istället lagt 1500 på en kofta i kvalitet, hade den kunnat följa oss i 15 år. Ett årspris på 100 kronor – och varje gång vi bär den känner vi stolthet, för vi investerade i något som faktiskt betyder något. Vi vårdar det som kostar och skiter lite i det som var “billigt”.

Kanske är det därför jag ser på plaggen som på livet självt: när vi förminskar värdet förlorar vi också själen. Den största lögnen är att “billigt” är ekonomiskt. Sanningen är att det bara gör oss fattigare – både i plånboken och i hjärtat.

…och kanske är det just där jag landat nu. När universum säger stopp, då kan man inte längre rädda något med halvhjärtade lösningar. Det är slut på alla reor, slut på kompromisser. Jag vill hellre se lågorna, än att förvandla mitt arbete till skräpkultur.

Den 1 oktober brinner lagret. Ja, du läste rätt. Det som inte hittar sin rätta ägare innan dess kommer att gå upp i rök – bokstavligen. För jag vägrar att sänka värdet på det jag skapat.

Så september blir en nedräkning, där varje plagg väntar… Antingen blir det en del av någons liv, eller så blir det en låga i natten.

Jag väljer hellre sanningen än illusionen. Vad väljer du?

Och ur askan föds något nytt. Min nästa karriär bankar redan på porten – webdesigner.

Ur askan föds något nytt.

Eller egentligen – något som redan funnits, men nu tar större plats.

Sedan 2017 har jag byggt alla våra egna sidor, webbutiker, summits och utmaningar. Jag har även gjort det för andra kunder längs vägen. Skillnaden nu är att jag kliver fram med det på riktigt – Walwet är inte en ny karriär, det är min verklighet. Jag bygger webbplatser som inte bara är snygga utan som faktiskt säljer, speglar varumärket och biter sig fast.

Det här gör jag nästan på heltid. Men självklart fortsätter jag också att coacha i frekvensdesign när tiden tillåter, för attraktionslagen i sin djupare form är fortfarande en del av min själ.

Så om du själv – eller någon du känner – behöver en digital närvaro som faktiskt fungerar, här är vägen:

Men vad händer då med mönsterkurserna, tygerna och alla magiska ting?
De magiska tingen, designtygerna samt heminredningen kommer du forstättningsvis att hitta i webbshoppen!

Den 18-19 oktober är det kurs! Sömnad - Remake Design. Anmäl dig här → https://www.medborgarskolan.se/arrangemang-sok/somnad-remake-design-1463850/

Samt den 8-9 november. Sy med säkerhet – mått, mönster och form som passar din kropp. Anmäl dig här → https://www.medborgarskolan.se/arrangemang-sok/sy-med-sakerhet-matt-monster-och-form-som-passar-din-kropp-1463847/

📍 Skattkammaren i Falkenberg har öppet när det passar dig!

Under hela hösten är Skattkammaren öppen on demand, dvs. du bokar din egen tid, och får hela butiken för dig själv, i lugn och ro. Jag bjuder på kaffe!

När vill du komma?
💫 Boka din privattid → HÄR

Vi ses i Skattkammaren.
Det var allt för idag.
Men magin fortsätter… ✨

Vi hörs snart igen – och tills dess önskar jag dig en fortsatt magisk dag! 🌸

Gwenn Gunilla